En helikoptertur över det som pågår

apr 10, 2024
Torbjörn Freij

Veckorna före påsk spanade jag på det som sker när gängkriminella, drogmissbrukare och människor med psykisk ohälsa kommer till vägs ände och söker sig till Jesus.

En gammal vän och samtalspartner ända sedan Jesusrörelsen i början av 70-talet är Harry Månsus. Jag frågade honom om han bedömer detta som en väckelse och med sin sirliga österbottniska dialekt svarade han: ”Det är fortfarande bara lite Tussilago här och där, men å andra sidan är ju Tussilagon det första vårtecknet!” Det blomsterspråket sammanfattar ganska väl vad som pågår.

Idag vill jag ta med mina läsare på en helikoptertur över vad som pågår. Det är ingen heltäckande skildring, men den ger en bild som kan ge hopp och inspiration till nya möten med längtande människor.

Veteranerna

Jag vill börja med några veteraner: Frälsningsarmén, Hela Människan, Räddningsmissionen, LP-verksamheten och S:ta Clara i Stockholms city. De har som gemensamt kännetecken att de varit uthålliga i många år och att de driver ett socialt arbete som är grundat i en radikal, kristen människosyn och tron på evangeliets frigörande kraft. Vi är många som tagit rygg – och fortfarande gör det – på dessa uthålliga verksamheter. Läs gärna mer om dem via de länkar jag lagt i slutet av denna text.

Utsatta områden blir prioriterade områden

När rikspolisstyrelsen utsåg ”utsatta områden” i Sverige var det många i dessa förortsområden som kände sig utpekade och stigmatiserade. Därför talar man nu allt mera om ”prioriterade områden” eller ”orten.”

Evangeliska Frikyrkan och flera andra samfund publicerade under förra året en rejäl genomlysning av den frikyrkliga närvaron i orten. Rapporten fick namnet ”Frikyrkan i orten – Erfarenheter och utmaningar utifrån frikyrkans frånvaro och närvaro i 61 utsatta områden.” Den statistiska analysen av frikyrkligheten är en nödsignal om att frikyrkan inte hängt med i utvecklingen i dessa områden. Man är mycket väl medveten om att Svenska kyrkan och invandrarkyrkorna också finns i dessa områden, men den här genomgången tjänare i hög grad som en självrannsakan för de samfund som står bakom kartläggningen.

Men rapporten innehåller också en lång rad berättelser om unika insatser och hoppfulla tecken i flera av dessa marginaliserade områden. Det är lokala projekt drivna av eldsjälar. Proportionerna är inte imponerande. Dessa insatser utgör en oerhört liten del av det stora behovet och den större delen av svensk frikyrklighet lever ett välmående liv långt från dessa problemområden. Ändå är de elva rapporterna från lokala arbeten fantastiska förebilder för församlingar som vill närma sig den här verkligheten.

Rapporten finns att ladda ner och jag vill verkligen uppmuntra till läsning av dessa hoppfulla berättelser. De här berättelserna finns i rapporten (länk till pdf i slutet av denna text):

  • Neighbourhood ger unga nytt hopp (Växjö)
  • Strategisk flytt till ett prioriterat område.
  • Att vara pastor i en mångkulturell stadsdel (Råslätt, Jönköping)
  • Berättelsen om Smyrna Gårdsten
  • Livets Ord i Gottsunda
  • Love the Hood i Bergsjön, Göteborg
  • Att plantera församling där behovet är som störst
  • Mötet med muslimer (Helsingborgs husförsamlingsnätverk)
  • Församlingsbygge bland muslimer
  • Hjärta för barn och unga i orten (Brokyrkan i Hässleholmen, Borås)
  • Sommarkul – ett sätt att nå ut till barnen
  • Hopp för Järva – ett exempel på strategisk bön


12-stegsrörelsen

I min förra artikel refererade jag till en ledare jag skrev i Dagen på slutet av 90-talet. Där hävdade jag att om vi någon gång i framtiden får se en ny folkväckelse i Sverige, så måste den med nödvändighet beröra stora delar av Svenska kyrkan och den kommer att ha två viktiga källsprång: Alpha-programmet och tolvstegsrörelsen.

Många kristna har problem med den otydliga gudsbilden i tolvstegsgrupperna, och visst kan man funder över det, men faktum är också att väldigt många sekulariserade svenskar har börjat sin resa mot Jesus i en tolvstegsgrupp. Där har de börjat ta ordet ”Gud” i sin mun, ibland motvilligt, men ändå. Och där har de börjat be, visserligen till en ganska luddig bild av Gud, men det är ändå en början som för många leder till ett personligt möte med Jesus.

När jag på senare tid har börjat följa människor som kommer från nyandligheten till Jesus är det fler än en av dessa som berättar: ”Det började i en tolvstegsgrupp…”

Ett verkligt brobygge påbörjades mellan kyrkorna och tolvstegsrörelsen – som vid det här laget hade växt något ofantligt, även i Sverige – när Brommadialogen startades 1991 med Harry Månsus som initiativtagare.

Sedan dess har olika uttryck för kristen recovery utvecklats: Livsstegen, Roder Celebrate Recovery (CR). Det senare är ett församlingsbaserat 12-stegsprogram för alla som vill jobba med sina sår, ovanor och beroenden tillsammans med Jesus som den högre kraften. Detta arbete växer fram i alla kyrkor och samfund och landsändar i Sverige.

Samtidigt verkar Sinnesrogudstjänsterna – som startades av Brommadialogen på nittiotalet – ha fått en renässans i många kyrkor runt om i landet. Hur långt denna renässans ska sträcka sig återstår att se, men det är definitivt ett antal tussilagon som lyser hoppingivande.

Kyrkorna och gängkriminaliteten

Jag har i tidigare inlägg berört det faktum att långtidskriminella från gängen i de utsatta områdena kommer till tro – en efter en, men de är ganska många. En hel del av dessa har också levt i drogberoende och med psykisk ohälsa. De har kommit till vägs ände. Via AA (Anonyma Alkoholister), NA (Anonyma Narkomaner) och liknande program har många av dem börjat be – först bara lite allmänt till ”Gud som vi själva förstår honom”, men för många har vägen gått vidare till ett möte med Jesus. Många har sökt sig till Alphakurserna, som är väldigt uppskattade bland tolvstegare. För mängder av dessa som tidigare levt i kriminalitet började det med en knackning på celldörren: ”Det kom en präst…”

I Stockholm är det just nu främst församlingsplanteringarna Heart och Home som står mitt i detta skeende – förutom S:ta Clara kyrka, LP-verksamheten och Hela Människan som arbetat uthålligt i många år.

Församlingsplanteringen Heart är en del av Heart of Evangelism med välkända pionjärer som Sebastian och Isabella Stakset, Flavia och Leo Perez, René och Danyella Lobos. De har gudstjänster varje vecka och bygger också upp ett center i Enskede för bibelskola, själavård och rådgivning.

Home är också en församlingsplantering, startad av Frälsningsarmén och LP-verksamheten. Den leds av Kjell och Anki Karlsten som har många års erfarenheter från rehabiliteringsarbete i Visby där de byggde upp Krukmakarens Hus och programverksamhet i samband med Almedalsveckan.

Karlstens har flyttat till Stockholm och driver nu tillsammans med Daniel Back från LP-verksamheten en församlingsplantering med en profil som har många paralleller med Heart. De har gudstjänster varje vecka och arbetar med flera olika satsningar på rehabilitering. Home har nyligen skrivit avtal med Kriminalvården för ett avhopparprogram.

Båda dessa församlingsplanteringar samlar varje vecka mängder av människor med bakgrund i kriminalitet, droger och psykisk ohälsa. Vittnesbörden verkar inte ta slut om hur Jesus förvandlar liv.

En annan ny företeelse är LP Exodus för gängkriminella som vill hoppa av. De har för denna verksamhet anställt René och Danyella Lobos – som finns i Heart.

Ankarstiftelsen har varit mest känt för sin framgångsrika verksamhet på fängelser i Colombia. Men nu har man även startat arbete i Sverige och har skrivit flera avtal med Kriminalvården. Ankarstiftelsen har samma erfarenheter som Home, Heart och LP – att människor bryter med gängkriminaliteten och finner Jesus.

Det finns mängder av material om dessa olika skeenden för den som vill läsa mera, inte minst på Harry Månsus hemsida, www.mansus.se

Apropå gängkriminaliteten vill jag också påminna om tidningen Dagens breda satsning ” Ett helare Sverige – tillsammans mot gängkriget” som har skildrat ett flertal av de företeelser som jag har beskrivit här.

Jag har tidigare också berättat om Helhet genom Kristus har nyligen firat 50-årsjubileum. Det är en ekumenisk själavårds- och förbönsrörelse. Plötsligt har de nåtts av en våg med förfrågningar efter denna förbönssjälavård – inte minst för dem som kommer från kriminalitet och droger.

Man kommer att tänka på den makedoniske mannen som visade sig i drömmen för Paulus och bad honom komma till assistans, det så kallade ”makedoniska ropet”.

Torbjörn Freij
www.eagleperspective.se

Länkar:

Heart Stockholm

Home Stockholm

LP-verksamheten

S:ta Clara kyrka

Guds rike i orten (rapporten)

Andlig vård i kriminalvården (NAV)

Ankarstiftelsen

Frälsningsarmen

Hela Människan

Månsus hemsida